|
Linköpings centrala griftegårdar under 200 år
På hösten 1811 skedde den första begravningen på den då alldeles nya begravningsplatsen, belägen på landet utanför staden. Det var en rofylld plats dit människor sökte sig för en stilla promenad, omgivna av ängar med betande får och kor.
Många generationer har sedan dess fötts, levt och dött i Linköping och de allra flesta av dessa människor har fått en plats för den sista vilan på de centrala griftegårdarna, som idag finns mitt i staden.
Mycket har hänt under de tvåhundra år som förflutit. I fem etapper har begravningsplatsen utökats med nya kvarter. Byggnader har tillkommit, träd har växt sig höga och tagits ned, nya har planterats.
En gammal griftegård är både kultur och natur. Den kan berätta om de människor som levt och dött i staden, den ger prov på trädgårdskonst från olika epoker och den visar hur samhällsstrukturen förändrats. Med sina träd, murar och växter är den också en Noaks ark, en skyddad plats för hotade arter. Ingenstans är kretsloppet så tydligt som här, där livet och döden ger varandra näring.
Boken ges ut i samband med tvåhundraårsjubileet av Linköpings centrala griftegårdar och vill med hjälp av ord och bilder ta läsaren med på en vandring genom tiden.
|
